Autism

  • Vad är autism?
  • Tidiga tecken
  • Pedagogik
  • Boktips

-Vad är autism?

Autism är en kommunikationsstörning. Det är ett allvarligt funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, de flesta av dessa är pojkar. Personer med autism har stora svårigheter att bearbeta och förstå information så att de får helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Ibland förekommer t ex över- eller underkänslighet för vissa ljud, beröring, lukter och liknande, perioder av överaktivitet, sömn- och ätproblem och liknande.

Huvudkriterier för autistiskt syndrom

Fyra huvudsakliga kriterier används för att diagnostisera autistiskt syndrom:
  1. Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel.
  2. Allvarlig avvikelse i kommunikationsutvecklingen (inklusive språket).
  3. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.
  4. Tidig debut (senast kring tre års ålder).

- Tidiga tecken

Det är viktigt att ställa en diagnos tidigt, för ju tidigare ett barn med autism får möjlighet till träning desto större är deras chans till utveckling. En tidig diagnos underlättar även för föräldrar och syskon att förstå varför barnet/syskonet är annorlunda. Diagnosen ger också tillgång till stöd från samhället.

Barn under 18 månader

Tecken som är viktiga att lägga märke till i den här åldern:
  • Jollrar sparsamt
  • Svarar inte på ögonkontakt i samma utsträckning som jämnåriga barn
  • Avsaknad av ”svarsleende”
  • Föga eller inget intresse för tidiga interaktionslekar som tittutlek och ”baka, baka liten kaka”
  • Lystrar inte till sitt namn
  • Verkar höra dåligt
  • Pekar inte
  • Säger inga ord vid 16 månader
  • Leker inte enkla låtsaslekar, till exempel att låtsas att en kloss är en bil

Barn under 3 år

Socialt samspel

  • Trivs bäst då det är ensamt
  • Ger dålig ögonkontakt
  • Gör inga försök att dela med sig av sitt intresse

Kommunikation

  • Lystrar inte till sitt namn
  • Svarar inte på tilltal, verkar höra dåligt
  • Varken imiterar (härmar) föräldrar eller andra barn
  • Pekar inte för att göra en vuxen uppmärksam på något intressant
  • Börjar inte prata
  • Lär sig ord, men tappar dem igen

Beteende

  • Leker annorlunda i jämförelse med jämnåriga
  • Leker endast med hårda saker
  • Leker på ett och samma sätt hela tiden, tex radar upp sina leksaker
  • Tycker om att snurra på saker
  • Viftar med händerna
  • Går på tå
  • Skrattar ofta utan anledning

Andra områden

  • Reagerar annorlunda på ljud
  • Reagerar annorlunda på kyla
  • Reagerar annorlunda på smärta
Om många av dessa tecken är uppfyllda bör man kontakta en barnläkare, en barnpsykiatrisk mottagning eller liknande för vidare bedömning. Det är viktigt att vara medveten om att det inte behöver röra sig om autism bara för att ett barn uppvisar dessa tecken. För att kunna avgöra om ett barn har autism måste man ta hänsyn till barnets övriga utveckling.

- Pedagogik

Det finns olika pedagogiker för barn med autism. Vi har provat oss fram och kombinerat flera genom att ta de delar som passar bäst för oss.

Innan vår son utvecklade sitt språk arbetade vi mycket med bilder. En metod som jag vill rekomendera är PECS - Picture Exchange Communication System.

PECS är ett bildkommunikationssystem för barn med autism. Syftet är att få igång spontan kommunikation på initiativ från barnet med autism. Genom PECS lär man barnet att tydligt rikta kommunikationen och man kommunicerar på ett enkelt sätt. Mottagaren ska förstå budskapet.

Ofta rekommenderar man tecken som stöd till personer med autism. Autistiska personer kan dock ha svårt för abstrakt tänkande, kroppsuppfattning och imitation. De kan även ha problem med minnet. Ett tecknat tecken är ofta abstrakt, det försvinner så fort du har gjort det och det kan vara mycket svårt teckna om du har svårt att imitera och har dålig kroppsuppfattning. Teckenkommunikation har även en begränsning i sig, för det kräver att den du pratar med förstår tecken, annars går det inte att kommunicera. Jag ville utgå från vår son och hans styrkor. Han är mycket visuell och därför vill jag använda bilden som hjälpmedel.

Vi har också arbetat med Tydliggörande pedagogik.

Personer med autism har ofta en stark visuell förmåga. Med visuellt stöd kan de bättre förstå sin omvärld. Detta gäller även de som talar. Visuellt stöd innebär inte att man ska sluta prata med personer med autism utan att man använder det som ett stöd för att de lättare ska förstå och därmed känna sig trygga och ha bättre förutsättningar att lära sig nya färdigheter. I och med att de lär sig mer och blir mer självständiga ökar självkänslan. När omgivningens krav är tydliga blir följden ofta att beteendeproblemen minskar. Tydliggörandet skall svara på frågorna: VAR? VAD? NÄR? HUR LÄNGE? HUR MYCKET? VAD HÄNDER SEDAN? HUR?

Den pedagogik som vi använt längst och fortfarande tillämpar är beteendeterapi. Beteendeterapi går under många namn:

  • KBT – kognitiv beteende terapi
  • ABA- applied behaviour analyses
  • TBA – tillämpad beteende analys
  • EIBI- early intensive behavioural intervention
  • Tidiga intensiva beteendeinterventioner
  • Lovaas metoden
  • Lövås metoden

Beteendeterapi utgår från att barn med autism är i första hand barn med inlärningssvårigheter. Vi vet att barn med autism kan lära, men behöver få lära sig på ett mer intensivt sätt, mer målinriktat och i fler steg än andra barn.

Det första barnet måste lära sig är att lära sig lära. Lära sig motivation, härmning på uppmaning, struktur och generalisering. Det som andra barn lär sig helt automatiskt måste barn med autism träna för att för att lära sig. Det gäller allt och under dygnets alla vakna timmar. Det handlar om ett pedagogiskt synsätt.

Med beteendeterapi tränar man allt det som barnet behöver och som ökar barnets självständighet. Man delar in all inlärning i små uppnåbara steg. Barnet ska lyckas! Behandlingen är individuellt utformad, men vetenskapligt utvärderad.

Mer om hur vi har tränat med vår son går att läsa i boken ”Det räcker inte med kärlek”.

Boktips

Barnet i glaskulan? – om barn med autism. Fakta, frågor och råd
Birgitta Rubin

Lära sig lära - en väg till språket för barn med autism
Gun-Louise Lyrén

Lär mig lära
Gun-Louise Lyrén
En manual för föräldrar och professionella i att använda ABA (applied behavior analysis) för barn med autism.
Checklistor - Intervention - Dokumentation
Syftet med denna bok är att vägleda dig som är förälder eller lärare till barn med autism, så att ni snabbt kan starta träningen i hemmet, på förskolan och i skolan i väntan på det stöd och den hjälp ni önskar.
Finns hos www.mareld.se

More than words. Helping Parents Promote Communication and Social Skills in Children with Autism Spectrum Disorder
The Hanen Centre

Let Me Hear Your Voice: A Family's Triumph over Autism
Catherine Maurice

Fokus på autism : vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi kan göra för att hjälpa barn med autism
Shirley Cohen

The world of the autistic child
Bryna Siegel

Autism : Leka, Lära och Leva : en Handbok för Praktiskt Lärande
Rita Jordan

Autism och lek
Jannik Beyer och Lone Gammeltoft

Om Aspergers Syndrom : Vägledning För Pedagoger, Psykologer och Föräldrar
Tony Attwood

Thinking in pictures Tempel Grandin
Oliver Sacks

En riktig människa
Gunilla Gerland

Jag avskyr ordet normal : vuxna med Aspergers syndrom
Malin Nordgren